Kandidatuppsats Kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

Being able to reflect, evaluate and justify your views is an important part of adult life. Moral education can be a path to develop this knowl-edge; however, it is possible that the moral education gets more obscure when it is not a separate subject. The purpose with this essay is to examine the need of moral education and the presence and the framing of moral education of seven teachers in religion. The purpose is also to analyse where and how the moral education should be included in the curriculum. The survey was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach.

Det finns många varumärken, inte minst i livsmedelsbranschen vilket leder till att marknadsföring blir en viktig del för företag för att nå sina konsumenter. Det är lätt att marknadsföring tappar sin effektivitet och nya sätt att kommunicera blir intressant. Sinnesmarknadsföring är marknadsföring via sinnena och används idag av ett fåtal företag men som med tiden har blivit mer uppmärksammat. Relationen mellan konsument och varumärke har visat sig bli starkare då sinnena involveras. Smak är det sinne som är minst använt av de fem.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ?Smak på lokalt?. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat.Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ?Smak på lokalt?.Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ?Smak på lokalt? som har visat sig vara mycket framgångsrik.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet.Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka blivande idrottslärares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras föreställningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolämnet idrott och hälsa.I studien, som har en kvalitativ ansats, har använts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet är analyserat med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp om fält, kapital, habitus och smak.Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. När de börjar sin lärarutbildning i friluftsliv uppstår en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i närmiljön och lärarutbildningens ?spelregler? där vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkänns värde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstärks under utbildningen.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..

En del personer, framförallt osttillverkare och butiksinnehavare, hävdar att det finns sensoriska skillnader mellan ostar gjorda på pastöriserad och opastöriserad mjölk. Frågan är om detta stämmer och vad som i så fall skiljer dem åt smak-, textur- och arommässigt. Det här är en litteraturstudie som bygger på fakta från fyra vetenskapliga artiklar. Artiklarna, som alla är vetenskapligt granskade och publicerade i någon tidskrift, hämtades från någon av databaserna Summon och Food Science and Technology Abstracts (FSTA). I alla artiklar framgick det att det fanns tydliga sensoriska skillnader mellan ostar gjorda på pastöriserad och opastöriserad mjölk.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

Det är välkänt att patienter som genomgår/genomgått strål- och/eller cytostatikabehandlingar mot olika cancersjukdomar upplever förändringar i både smak- och luktsinnet. Hur detta påverkar patientens matintag och måltidsupplevelse i samband med sin sjukhusvistelse var i denna studie av intresse. Sjukhusmåltidens betydelse för patientens tillfrisknande och återhämtning efter behandlingarna är av största vikt. Syftet med denna studie var därför att belysa hur patienter med cancerdiagnos upplever sjukhusmaten samt vilka faktorer som påverkar måltidsupplevelsen.En enkät utformades inom det aktuella området som senare kom att besvaras av 20 patienter (12 män och 8 kvinnor) vid ett större sjukhus i Sverige. Trots de dokumenterade smak- och luktförändringar som upplevs bland många patienter med cancerdiagnos, samt en del av denna studies deltagare, kom författarna fram till att det handlar om relativt enkla åtgärder som skulle få dessa patienter att äta mer samt njuta mer av den mat som serveras.